Nytt liv för Concordia?

Sedan den 13 januari har COSTA CONCORDIA legat på sidan utanför hamnen på ön Giglio. Vraket har nu tömts på olja och det är dags för frågan om hur vraket ska bärgas. Valet stod länge mellan att antingen såga upp fartyget i mindre delar eller bärga henne i ett stycke. Nu har Costa bestämt sig för det senare alternativet.

Att räta upp fartyget, tömma henne på vatten och bogsera bort det kostar närmare två miljarder enligt SST. Det är mer än vad det skulle ha kostat att skära ner fartyget. Orsaken till att det alternativet ändå har valts beror på den känsliga marina miljön. De lokala myndigheterna är oroliga för att eventuella utsläpp kan skada miljön, samt öns stränder och därmed skrämma bort de för ekonomin så viktiga turisterna.

Just nu pågår en anbudsförfrågan bland bärgningsföretag. Två bolag återstår i processen och rederiet väntas snart fatta beslut om vilket av dem som får jobbet, ett arbete som väntas ta ett år.

Bilderna ovan på COSTA CONCORDIA är tagna i Valletta på Malta den 13 juli 2007.

När COSTA CONCORDIA väl flyter igen kommer hon troligen att bogseras till en docka i Genua. Vad som sedan kommer att hända återstår att se, men spekulationerna är givetvis redan igång om framtiden. Kanske kan vraket renoveras och sättas i trafik igen, då troligen för ett annat rederi.

När COSTA CONCORDIA gick på grund den 13 januari 2012 befann sig omkring 4000 passagerare och besättningsmän ombord. Kaptenen Francesco Schettino har fått skulden för olyckan som kostat 32 människor livet. Orsaken till katastrofen är att Schettino ville göra en ”sail-by salute” och gå så nära ön som möjligt för att imponera på passagerare, besättning och öbor. Just nu sitter Schettino i husarrest i väntan på rättsliga påföljder. Ytterligare åtta andra från fartygets besättning samt en representant från rederiet misstänks för brott i samband med olyckan.

/Christopher

Kryssningssäsong 2012 är i gång

Äntligen kommer ljusare, varmare och gladare tider för de flesta, så även för turister och fartygsintresserade. I år slår Göteborg rekord som kryssningsdestination med en kryssningslista på 62 anlöp. Det är 10 fler än fjolåret. Det betyder att cirka 70 000 passagerare kommer för att turista i staden, personer som beräknas ge staden intäkter på 40 miljoner kronor.

För egen del kommer jag att försöka kika på så många anlöp som möjligt. Att hinna plåta alla är en filosofi som dock redan har spruckit eftersom jag missade AIDA CARAs avgång med några fjuttiga minuter. Bilden ovan kommer från ett av hennes anlöp här 2009. Dock ska bloggen bli mer levande under säsongen, det är i varje fall min förhoppning.

Klicka här för att se alla anlöp som är inbokade 2012.

/Christopher

Fakta: Kryssningssäsongen i Göteborg
Störst i år: QUEEN MARY II, 345 meter lång, tar 2 800 passagerare. Anlöper Göteborgs Hamn 16 augusti.

Lyxigast: SEABOURN SOJOURN. Anländer 14 juni. Alla hytter är lyxsviter och gästerna välkomnas med en flaska champagne.

Ovanligast: OCEAN DREAM. Ett kryssningsfartyg med japaner ombord som gör en världsomsegling på 100 dagar. Gör många studiebesök i land och fokuserar på kunskap.

Trognast: AIDA CARA. Anlöper Göteborgs Hamn 22 gånger i år.

FAKTA: Antal kryssningsanlöp i Göteborg år 2000-2012
2000 – 9 anlöp, 3 400 passagerare
2001 – 13 anlöp, 3 600 passagerare
2002 – 5 anlöp, 2 400 passagerare
2003 – 13 anlöp, 5 500 passagerare
2004 – 18 anlöp, 14 200 passagerare
2005 – 20 anlöp, 12 700 passagerare
2006 –18 anlöp, 11 300 passagerare
2007 – 23 anlöp , 11 400 passagerare
2008 – 18 anlöp, 12 400 passagerare
2009 – 34 anlöp, 36 000 passagerare
2010 – 41 anlöp, 51 700 passagerare
2011 – 52 anlöp, 64 000 passagerare
2012 – 62 anlöp, 70 000 passagerare

Kristider för kvarkentrafiken

Den 29 november 2011 lämnade RG Lines styrelse in en konkursansökan till Österbottens tingsrätt. Trafiken med färjan RG 1 stoppades, men återupptogs fem dagar senare. Dock är läget allt annat än stabilt för rederiet som driver Sverige och Finlands nordligaste kommersiella färjelinje mellan Umeå och Vasa. De har inte kunnat uppvisa någon vinst sedan 2008.

Under december har rederiet försökt dra tillbaka sin konkursansökan, dock utan framgång. Man menar att läget har förändrats till det bättre. Österbottens tingsrätt beslutade däremot om fortsatt konkurs eftersom merparten av fordringsägarna inte godkände något annat. Bland annat sade både Vasa stad och Umeå hamn nej till ett avbrutet konkursförfarande eftersom de inte fått in betalningar från RG Line.

Just nu diskuterar rederiet olika typer av ekonomiska samarbeten med Umeå och Vasa stad. De har tidigare sökt om stöd för verksamheten hos Vasa men fått avslag. Bland annat har rederiet sökt om att få slopade hamnavgifter för att på så sätt trygga ekonomin. Dock har rederiet fått politiska signaler om att Vasa är intresserade av att hitta en lösning för att rädda Kvarkentrafiken.

För att locka fler resenärer till trafiken har konkursboet beslutat om att sänka biljettpriserna på linjen. Boförvaltaren menar att den åtgärden i alla fall tryggar finansieringen året ut.

Ett stort problem för rederiet är dock att färjan RG 1 måste dockas under slutet av januari månad för att trafiken ska kunna fortsätta. Fartyget skulle egentligen ha dockats för ett år sedan, men det har skjutits upp. Nu är den obligatoriska 30-årskontrollen nödvändig.

Mer om RG Line
Vasabladet
Yle – Konkurs för RG Line
SVT – RG Lines konkurs fortsätter

/Christopher

Dåligt brandskydd på tankers

I sex år har Transportstyrelsen känt till de säkerhetsproblem som finns på en stor andel av svenskägda oljetankers. Det handlar om felmonterade brandsläckare på fartygens tankdäck, vilket gör att hela släckningssystemet kan slås ut. Från myndighetens sida har man inte krävt att rederierna ska åtgärda fartygens fel, trots att man vetat om dem såpass länge. Detta framkom i en granskning som Sveriges Radios Ekoredaktion har gjort och som sändes den 23 november 2011.

Observera att fartyget Saturnus från Sirius Rederi inte har något med innehållet i detta inlägg att göra.

/Christopher

Låt drottningen komma

Det lär bli knôkat med rika britter den där torsdagen i augusti nästa sommar. Med en kapacitet på runt 3 000 passagerare, med en längd av 345 meter och med 13 däck enbart för gästerna är Queen Mary II det största kryssningsfartyg som någonsin har besökt Göteborg. Faktum är att hon var det längsta, bredaste och högsta passagerarfartyg som någonsin byggts när hon levererades från det franska varvet Chantiers de l’Atlantique till Cunard under slutet av 2003. I dag ligger hon på en sjundeplats i listan över världens största kryssningsfartyg med sina 151,400 grosston.

Kryssningssäsongen 2012 i Göteborg bjuder på rekordmånga anlöp, precis som vanligt de senaste åren. Under 2012 kommer 21 fartyg i olika storlekar att stå för de totalt 62 anlöpen. Flest anlöp görs av tyska AIDAcara, närmare bestämt 18 stycken. Rederisystrarna AIDAluna och AIDAblu kommer också att gästa stan, men bara med totalt tre anlöp under maj månad. Ett annat premiäranlöp i Göteborg som kommer att väcka uppmärksamhet är när superlyxiga Seabourn Sojourn kommer in till Frihamnen den 14 juni.

Den 31 maj blir en unik dag i hamnens historia med tre kryssningsanlöp på samma dag. Då kommer AIDAcara, SilverCloud och Funchal på samma gång. Funchal förövrigt brukar vara en trogen gäst i Göteborg under vår och försommar. Extra kul blir det att få se henne under 2012 eftersom hon just nu genomgår en kraftig renovering vid ett varv i Lissabon. När hon är klar kommer hon att återfå sina orginalfärger som bestod av en gul skorsten och svartmålat skrov.

KRYSSNINGSANLÖP 2012
Datum Fartyg Ankomst Avgång Hamn
30 mars AIDAcara 08:00 15:00 Frihamnen
5 april AIDAcara 08:00 20:00 Frihamnen
12 april AIDAcara 08:00 20:00 Frihamnen
19 april AIDAcara 08:00 20:00 Frihamnen
20 april Funchal 09:00 16:00 Frihamnen
25-26 april MSC Lirica 21:00 02:00 Arendal
26 april AIDAcara 08:00 20:00 Frihamnen
26 april Funchal 08:00 16:00 Frihamnen
3 maj AIDAcara 08:00 20:00 Frihamnen
6 maj MSC Lirica 09:00 16:00 Arendal
8 maj Funchal 09:00 18:00 Frihamnen
10 maj AIDAcara 08:00 20:00 Frihamnen
13 maj AIDAcara 12:00 20:00 Frihamnen
14 maj Funchal 12:00 19:30 Frihamnen
14 maj AIDAluna 08:00 20:00 Arendal
16 maj AIDAblu 10:00 20:00 Arendal
17 maj Jewel of the Seas 07:00 15:00 Arendal
20 maj AIDAcara 12:00 20:00 Frihamnen
21 maj Funchal 10:00 15:00 Frihamnen
21 maj AIDAblu 08:00 23:59 Arendal
28 maj Vision of the Seas 08:00 17:00 Arendal
29 maj Star Flyer 08:00 18:00 Arendal
31 maj AIDAcara 08:00 20:00 Frihamnen
31 maj Silver Cloud 08:00 18:00 Amerikakajen
31 maj Funchal 14:30 18:00 Frihamnen
1 juni Le Diamant 12:00 18:00 Frihamnen
6 juni Jewel of the Seas 11:00 18:00 Arendal
7 juni AIDAcara 08:00 20:00 Frihamnen
14 juni Seabourn Sojourn 09:00 18:00 Frihamnen
14 juni Thomson Spirit 08:00 17:00 Arendal
17 juni Funchal 11:00 n/a Frihamnen
18 juni Jewel of the Seas 11:00 18:00 Arendal
22 juni AIDAcara 08:00 15:00 Frihamnen
25 juni Oceanic 06:00 18:00 Arendal
26 juni Arion 09:00 15:00 Frihamnen
2 juli Arion 09:00 15:00 Frihamnen
5 juli Aurora 09:00 18:00 Arendal
8 juli Arion 09:00 18:00 Frihamnen
12 juli Jewel of the Seas 11:00 18:00 Arendal
14 juli Arion 09:00 15:00 Frihamnen
20 juli Arion 09:00 15:00 Frihamnen
24 juli Jewel of the Seas 11:00 18:00 Arendal
26 juli Arion 09:00 15:00 Frihamnen
1 augusti Arion 09:00 15:00 Frihamnen
5 augusti Jewel of the Seas 11:00 18:00 Arendal
6 augusti Oriana 09:00 18:00 Arendal
16 augusti Star Flyer 09:00 19:00 Arendal
16 augusti Queen Mary II 08:00 17:00 Skandiahamnen
17 augusti Jewel of the Seas 07:00 17:00 Arendal
17 augusti Arion 07:00 19:00 Frihamnen
18 augusti Arcadia 08:00 18:00 Arendal
26 augusti AIDAcara 08:00 15:00 Frihamnen
29 augusti Jewel of the Seas 11:00 18:00 Arendal
6 september Mystery Cruise (Saga Ruby) 08:00 23:00 Arendal
13 september AIDAcara 08:00 20:00 Frihamnen
20 september AIDAcara 08:00 20:00 Frihamnen
27 september AIDAcara 08:00 20:00 Frihamnen
4 oktober AIDAcara 08:00 20:00 Frihamnen
7 oktober AIDAcara 12:00 20:00 Frihamnen
11 december Saga Ruby 08:00 18:00 Arendal
15 december Queen Victoria 09:30 23:00 Arendal
27 december Oceana 09:30 23:00 Arendal

 

Skånska hamnar i dragkamp

Över en miljard svenska kronor. Det är enbart vad Malmö Stad har satsat i de nya terminaler och hamnanläggningar som byggts i den nyinvigda Norra hamnen som stod klar i september 2011. Småbröderna i Trelleborg och Ystad vill inte heller vara sämre. De båda planerar utbyggnader för omkring 1,5 miljarder för att stärka sina marknadspositioner som det heter.

Sett till befolkningsmängden är Trelleborg den större av de båda sydsvenska städerna med 42 500 invånare. Ystad ligger på strax över 28 000. Även om de båda städerna har livliga hamnar med gott om färjetrafik är Trelleborg störst. Under 2010 reste här nästan 1,6 miljoner passagerare tillsammans med 10,8 miljoner ton gods, vilket gör hamnen till en av Skandinaviens största RoRo- och färjehamnar. Godsmängden i Ystad låg på 2,7 miljoner ton samtidigt som passagerarantalet också var runt 1,6 miljoner.

Det är också Trelleborg som kommit längst i sina ombyggnadsplaner. Genom det som kallas Vision 2010/2015 vill det kommunala hamnbolaget Trelleborgs Hamn AB tillmötesgå rederiernas önskan om att kunna anlöpa hamnen med större fartyg. De vill komma in med båtar som mäter upp emot 250 meter för att på så vis få större intäkter för varje resa. Merparten är i dag runt 180 meter, vilket är 20 meter från vad hamnen klarar av. De längsta färjorna som anlöper hamnen i dag är Scandlines Skåne och Mecklenburg-Vorpommern som mäter just 200 meter vardera. Totalt är det tretton olika färjor från tre rederier som anlöper Trelleborg, vilket betyder att trelleborgarna kan bevittna 36 fartygsrörelser per dygn.

Byggandet av den nya hamnen påbörjades smått i somras. Det första spadtaget togs under pompa och ståt av infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd. Planen är en helt ny hamn öster om den befintliga anläggningen. Man tänker sig fyra nya färjelägen och en helt ny vågbrytare med en mynning 500 meter söder om de befintliga, vilket också ger färjorna en betydligt rakare insegling. De färjelägen som i dag är de mest centrala ska sedan stängas för att flyttas ut till den nya hamnen. På så sätt är tanken att även trelleborgarna ska gynnas av ombyggnaden eftersom svavelutsläppen i stadens centrala delar kommer att minskas genom färre mullrande fartygsmotorer och färre rullande lastbilar. Dessutom blir det plats för nya bostäder i det gamla hamnområdet, precis som i fallet med Malmö.

Målsättningen för den nya hamnen är att det ska bli den mest klimatsmarta hamnen i hela Östersjön. Bygget ska vara klart om tio år och det utförs av anläggningsföretaget Jonab. Den första etappen med utför muddring på botten och att bygga tre kilometer nya vågbrytare beräknas vara klart 2012/2013.

När trelleborgarna leker med de stora maskinerna vill lillebrodern Ystad knappa fem mil österut göra likadant. Och även här vill ledningen för den kommunägda hamnen flytta bort färjorna från stadens centrala delar i riktning österut. Den kvarlämnade marken i centrum ska öppna för en ny stadsdel vid vattnet. Om dessutom Lantmännen kan få för sig att lämna sin kaj med sin jättesilo lämnar det ytterligare ytor för butiker, bostäder och hotell.

Arbetet med hamnflytten i Ystad är långt ifrån lika nära i tiden som i fallet med Trelleborg. Mycket hänger på Malmöföretaget EWP som tillverkar vindkraftstorn. De planerar att flytta sin fabrik från Malmö till Ystad eftersom de inte längre får plats i sina befintliga anläggningar. De vill bygga en helt ny anläggning i Ystads hamn, vilket kommunen mött genom att lova en satsning på hundra miljoner för att muddra och bygga en ny kaj för att EWP ska kunna klara sina sjötransporter. Planen är att bygget kan påbörjas 2013 och avslutas 2015. Först då kan det bli aktuellt med en flytt av Ystads färjetrafik.

Den nybyggda hamnen i Malmö gör att färjorna numera ligger en bra bit utanför staden. Bilder som de ovan på Finnarrow och Finntrader när de passerar tätt inpå bostadhusen längs Krankajen är omöjliga att ta i dag. Men de boende där är säkerligen mest glada för att de slipper utsläppen, om det nu är så mycket roligare att titta ut över ett stendött hamnområde.

Utifrån ombyggnaden av Malmös hamn och planerna för Trelleborgs och Ystads hamnar kan man se tre tendenser. Det första är just faktumet att fartygstrafiken flyttas allt längre ut från städerna. Det innebär för det andra att de gamla hamnområdena förvandlas till lekparker för arkitektbyråer. De får chans efter chans att bräda av varandra till kommunernas starke mäns stora förtjusning. Vackrast vinner ju. Men vem ska ha råd att bo där i dessa nya stadsdelar? Gör inte samma misstag som i Göteborg där en hyreslägenhet på Eriksberg med flott utsikt har fantasihöga hyror.

En sista iakttagelse kring detta är alla de argument för hamnflyttarna som menar att det görs av miljöskäl. Och visst är det sunt att städerna blir av med giftiga utsläpp och störande lastbilstrafik, men det är knappast därför som rederierna så ofta är pådrivande. Det handlar allena om ekonomi och vinstmaximering. Att politikerna sedan kan klä det i miljöargumentens gröna färger gråter inga redare för.

Danskar tar över i Göteborg

APM Terminals har fått ett 25-årigt koncessionsavtal för att ta över driften av den tidigare kommunalt ägda containerterminalen i Göteborgs hamn, detta enligt Svensk Sjöfarts Tidning. Affären offentliggjordes den 11 oktober 2011 och så fort den godkänts av konkurrensmyndigheterna tar APM över verksamheten, vilket man planerar ska ske under det första kvartalet 2012.

Initialt planerar APM att göra investeringar på omkring 115 miljoner dollar under de kommande fem åren, bland annat genom inköp av tre nya Super post-panamaxkranar, en utbyggnad av bangården och tio nya truckar. APM Terminals är ett av bolagen som ingår i den danska A.P Møller-Mærsk-koncernen. APM driver ett 60-tal containerterminaler i över 30 länder och har totalt 24.000 anställda.

Svenska hamnarbetareförbundet och Avdelning 4 i Göteborg är kritiska till affären. De menar att deras farhåga slagit in, vilken är en utveckling som går mot att allt färre aktörer dominerar marknaden. Dessutom menar man att den mångmiljonvinst som Skandiahamnen väntas uppnå under 2011 nu istället kommer att hamna hos privata aktieägare istället för hos kommuninvånarna och staden. Dock skriver fackföreningen i ett pressmeddelande att man välkomnar investeringsplanerna, vilket anses kan generera nyanställningar på hamnarbetarsidan.

Hur många fartyg finns det?

Svaret på frågan beror lite på hur man räknar och även vem man frågar. Men om man bara räknar fartyg som är självdrivande och som är över 100 GT så landar siffran på strax över 77 000 fartyg, detta enligt uppgifter från 2010 som sammanställts av Equasis. Det är ett samarbetsorgan mellan Europeiska kommissionen och franska sjöfartsmyndigheter.

Fartygen har en genomsnittlig ålder på 21 år och är registrerade i över 150 länder. De bemannas av 1,5 miljoner sjömän från hela världen. Statistiken visar att över 38 procent av världsflottan är äldre än 25 år. Runt 21 procent är mellan 0 och 4 år gamla.

Den vanligast förekommande fartygstypen är de som på engelska kallas för ”general cargo ships”, vilka motsvarar över 23 procent av världsflottan. Därefter kommer bogserbåtarna på 17 procent och sedan olje- och kemikalietankers. På femte plats i listan hittar vi passagerarfartygen som till antalet är strax över 6 000 stycken.

Fartygstyp Antal Procent
General Cargo Ships 18 178 23,4
Bogserbåtar 13 757 17,7
Olje- och kemikalietankers 12 014 15,4
Bulkfartyg 8 920 11,5
Passagerarfartyg 6 382 8,2
Offshorefartyg 6 283 8,1
Containerfartyg 4 869 6,3
Servicefartyg 3 854 5,0
Ro-Ro-fartyg 1 556 2,0
Gastankers 1 552 2,0
Specialfartyg 247 0,3
Andra tankers 156 0,2
TOTALT 77 768 100

Den som är intresserad av att få ta del av mer statistik från Equasis kan göra det på länken här: www.equasis.org. Observera att sidan kräver registrering, vilken dock är gratis.

/Christopher

Heta åsikter om upplagd färja

På morgonen söndagen den 21 augusti lade den före detta Polenfärjan Stena Baltica till i Lysekil. Hon gick tidigare i trafik mellan Karlskrona och Gdynia innan de nya färjorna Stena Vision och Stena Spirit tog över den trafiken. Stena Baltica har blivit över och behövde en hamn att ligga i under väntan på antingen nya uppdrag för Stena eller en köpare. Hamnen blev alltså Lysekil.

Hennes ankomst har mer eller mindre delat ortsbefolkningen i två läger. När jag var på en snabb genomresa i staden pratade jag med några som var positiva till att det drar in pengar till hamnen. Senast de såg en så stor färja i Lysekil var när Scandinavian Star drogs in till kaj brinnandes efter den hemska olyckan våren 1990. Många Lysekilsbor vill se en hamn med mer aktivitet, vilket i sin tur gynnar arbetsmarknaden och minskar utflyttningen från kommunen. Samtidigt fanns drömmar hos dem jag pratade med om en egen färjeförbindelse till Norge, vilket det pratats om tidigare. Hamnen och fastighetsägare har vid olika tillfällen arbetat aktivt för att locka rederier till att starta en sådan linje.

Andra Lysekilsbor menar att färjan stör utsikten från deras hus, framförallt de som bor på bergen med utsikt över fjorden. Kritikerna menar också att det bullrar om färjan eftersom hjälpmaskineriet är igång, vilket för övrigt inte var något som jag kunde märka av under mitt besök.

Själv undrar jag lite försiktigt hur det står till i huvudet på personer som inte accepterar minsta förändring av stadsbilden. Lite som 1960-talets ”Goddag, klagomuren, inte kan ni väl ha en kvinna i teverutan!”. Stena Baltica är kanske inte det vackraste bland skapelser, men faktum är att så nära fartyget finns inga bostäder att någon omöjligt kan se henne mer än som en ytterst liten del av den vackra vykortsmiljön.

Stiltje på bloggen

Just nu är det otroligt mycket att göra för mig. Jobbet tar all tid och därmed blir bloggen lidande. I slutet av augusti smiter jag iväg på ett par dagars semester och gör bland annat en resa med Birka Paradise och en med Color Fantasy. Jag räknar med att kunna få fart på bloggen igen lagom till att hösten gör sig påmind i kalendern, det vill säga den 1 september.

Bilden till detta inlägget är tagen i Stockholms vackra skärgård en tidig morgon nu i måndags den 9 augusti 2011 och visar MSC Orchestra.

/Christopher